linjespel / line play

I helgen var det Quiltköping i Lidköping och jag hade ett bidrag till tävlingen. ––– In English below ––– Temat var linjespel och jag deltog i kategorin Art Quilt, med kvilten på bilden.

För att delta var man tvungen att köpa ett särskilt materialpaket. Något jag egentligen inte alls tycker om. Men den här gången skulle två av tre ledamöter i juryn komma från SAQA, Studio Art Quilt Association, och det ville jag inte missa. Och det var fritt fram att komplettera med vilka tyger och material som helst.

Jag kände mig nöjd med resultatet, men det räckte inte riktigt. För juryn var inte lika nöjd, så jag gick miste om de tre priserna. Självklart undrade jag över vad det var som inte tilltalade juryn. Vi fick inga skrivna omdömen, så det var ju inte lätt att veta. Det borde verkligen vara obligatoriskt att alla tävlingsbidrag får ett omdöme från juryn.

Men i brist på ett skriftligt omdöme så bad jag om att få prata med två ur juryn på plats i tävlingsutställningen nästa dag – och de var vänliga nog att ge mig några minuter av sin tid. Mycket lärorikt!

Nu vet jag att min kvilt låg med i tätstriden in i det sista. Och att det som fällde mig var att jag hade använt knappar. För se knappar tyckte juryn var för simpelt för en art quilt. Däremot gillade det både min tolkning av temat och det tekniska genomförandet. Så även om jag inte fick något pris, så fick mitt ego en boost. Och jag fick ledtrådar för mitt framtida tävlande.

Bilderna är som vanligt mina  och ingen annans, men klickbara för att du ska kunna se dem i en större version.



This weekend I attended the quilt festival Quiltköping, which was arranged in the Swedish city of Lidköping – and I had a contribution to the competition. The theme was line play and I participated in the category of Art Quilts, with the quilt in the photo.

To participate, one had to buy a special material package. Something I really do not like at all. But this time, two out of three members of the jury would come from SAQA, the Studio Art Quilt Association, and I would not miss it. Also one had the freedom to add any fabrics and materials.

I was satisfied with the result, but it did not work properly. The jury was not as happy, so I missed the three prizes. Of course I wondered what the jury didn’t like. But we received no written reviews, so it was not easy to know. I think it should be compulsory to give writtens reviews from the jury in all contests.

But in the absence of a written review, I asked to speak with two of the jury members the next day in the exhibition of all contributions of the competition – and they were both willing to share some of their time. Very instructive!

Now I know that my quilt was in the final battle. What went against me was that I had used buttons. The jury thought that buttons was too simple for an art quilt. On the other hand, they liked both my interpretation of the theme and my technical implementation. So even though I did not get a price, my ego got a boost. And I got clues for future competitions.

As usual the images are alla mine and clickable for you to view them in a larger version.

 

 

deadlines

Det finns ingenting som går upp mot en deadline för att få saker färdiga. ––– In English below ––– Så nu har jag tagit tag i att göra färdigt ett lapptäcke, där ovandelen varit färdigsydd i flera år. Jag har bara saknat motivationen för att göra klart. Nu blir det ett semesterprojekt, för att vara klart att lämna in till den sista av Lapphexornas jubileumsutställningar. Måste vara färdigt senast den 7 augusti.

Jag började med att göra färdigt bakstycket. Toppen till täcket är fullt ut 150 cm, vilket gör att bakstycket inte kan göras i ett stycke med normal tygbredd. Remsan som jag nu sytt in på svart lakansväv gjorde jag färdig under en härlig syhelg med goda vänner i november 2015.

Bjuder på lite bilder från framsidan av lapptäcket också, som är helt och hållet sytt av tyger jag färgat själv med batikfärg. Jag älskar att färga tyger själv. Klicka på bilderna, som finns längre ner på sidan, om du vill se en större version.


There is no such thing as a deadline to have projects finished. This time I wanted to finish a quilt, where the top was finished som years ago. I’ve lacked motivation to finish it. Until now, when there is a deadline for an exhibition with my quilt guild Lapphexorna. It’s turned into a vacation projects that needs to be ready on 7 August.

I’ve started with the backing, which wasn’t ready. I have now made the backside a bit wider using a pieced strip that I made during a nice sewing retreat with friends in November 2015. I just had to add black cotton fabric to make the backing wider.

You will find more photos below, from the quilt front, all of it made with fabric I’ve dyed myself. Just love doing that. Click the photos to see a larger version.

 

sitges • anita 1

Anita_Fors_springtime_700px

I torsdags öppnade den svenska utställningen på lapptäcksfestivalen i den spanska staden Sitges. ––– In English below ––– I år är Sverige inbjudna att stå för en av utställningarna, som curerats av svenska kviltföreningen Rikstäcket. Jag har gjort två av utställningens 30 kviltar som är med på utställningen. Jag ska visa upp en kvilt i dag och en i morgon här på bloggen.

Jag är fascinerad av form och färg omkring mig och ser intressanta detaljer i vardagen. Men form och färg är inte nog. Det måste finnas taktila inslag också, som struktur. Att lägga till något extra. Frihandskviltning ger mig det där lilla extra som är så viktigt.

Den här kvilten heter Vårens tid och är inspirerad av alla de där ljusgröna nyanserna under våren. Frisk grönska nära vattnet. Det flyter en älv nära där jag bor. Den här kvilten har jag gjort av tyger som jag färgat och tryckt själv. Den mäter 53 x 55 centimeter.


 

Two days ago opened the International Patchwork Festival in Sitges, Spain. Sweden is invited to arrange one of the exhibitions at the festival. The Swedish national quilt guild Rikstäcket curated the exhibition. And two of the 30 quilts are mine. 

I’m fascinated by shapes and colours around me and see details in my every day environment. But shapes and colour isn’t enough. There has to be tactile qualities as well, like structure. Adding something that wasn’t there before. Free motion quilting does that for me.

This quilt is named Spring time and is inspired by all those nuances of light green during spring. Fresh green close by the water. There is a big river just close to where I live. The quilt is made out of fabric I’ve dyed and printed myself. It measures 53 cm (width) by 55 cm (hight).

Anita_Fors_springtime-B_1000px

Anita_Fors_springtime-C_1000px

kudde / pillow

kudde-02_800px

Några av mina små lappar, skräp som jag sparat efter tidigare arbeten, förvandlades igår till en kudde.  ––– In English below ––– För en vecka sedan plockade jag fram symaskinen igen och gjorde färdigt ett stycke byggt av små lappar. Sedan dess har jag maskinkviltat stycket med övermataren, sytt ett bakstycke med dragkedja och sytt ihop en kudde. I dag njuter av synen av den färgglada kudden i min soffa. 


Some of my scraps have transformed into a colourful pillow. A week ago I finished the top below. Since then I’ve machine quilted the piece, put a zipper in the back side and sewed the pillow together. Today I take delight in the sight of the new pillow in my sofa.

kudde-04_1000px

kudde-03_1000px

kudde-01_1000px

kudde-05_1000px

lapp på lapp / scraps

kudde-01_1000px

Igår plockade jag fram symaskinen igen. ––– In English below ––– Det var som att en kär vän kom tillbaka igen, för den har varit bortstädad sedan ett par dagar före julafton. Plockade fram det projekt som åkte bort samtidigt. Jag började sy ihop små bitar som blivit över, en dag i november. Utan någon särskild plan. Många idéer hann rinna genom tankarna under tiden, innan jag till sist kom fram till att det skulle bli en ny kudde. Och då fick jag sprätta lite för att formatet skulle bli rätt, och fylla på med fler lappar. Men igår blev överdelen klar. Detaljbild ovan. I dag har jag maskinkviltat med övermataren.

Försöker förstå varför jag inte kan låta bli de där små, små bitarna. Stycket blev 52 x 38 cm stort och består av 55 tygbitar. Många bitar blir det…


I saw my sewingmachine again yesterday. I was a dear reunion, since it had been put away for over a month. I was disciplined enough to continue on the project I was sewing on when the machine ws put away for Christmas. I had started to sew scraps together one day in November, without a plan. Saw some ideas both come and go before I decided to make a pillow. When I finally decided I had to start ripping some seams, since the format was wrong, and find som more scraps. Yesterday I finished the top for the pillow. Detail above. Today I machine quilted with my walking foot.

I’m trying to understand why I can’t let go of even the tiniest scraps. This piece measures 52 x 38 cm (approximatly 21 x 15 inches) and consists of 55 different pieces of fabric. So many scraps…