mina #vantar hemma igen / mittens back home

I dag kom mina #vantar hem till mig igen efter att ha varit utställda både hos Hemlöjden i Landskrona och Hemslöjden i Luleå. ––– In English below ––– Passar på tillfället att påminna om den fantastiska mönsterskatt som blev resultatet av initiativet #delavantar. Där finns mönster till 175 par vantar, däribland de jag skapade. Och alla är gratis.

Mönstret till mina vantar och en matchande mössa finns också här på min blogg.
sticka vantarna #vantar
sticka mössan #mössa


My mittens from the initiative #delavantar (share mittens) are back home again after they have been displayed both in Landskrona and Luleå. My mittens and the knitting pattern is now on the blog #delavantar with mittens together with 174 other ones. The site is in Swedish, but there are lots of diagrams.

Annonser

beskrivning till #vantar och #mössa

Nu är beskrivningarna till både #vantar och #mössa färdiga. Du hittar dem under fliken ”beskrivningar” högst upp på sidan. Eller via de här länkarna:

Mönster till #vantar. Min modell och beskrivning, designad till Hemslöjden i Skånes projekt #delavantar, 2017–2018. Vanten är en hyllning till ordets makt och hashtaggen som förstärker och förenar.
sticka vantarna #vantar

Mönster till #mössa. Min modell och beskrivning, efter att jag designat vantar till Hemslöjden i Skånes projekt #delavantar, 2017–2018. Mönster: hashtaggen som förstärker och förenar.
• Sticka mössan #mössa

 

På lördag 20 januari är det vernissage på vantutställningen #delavantar i Landskrona. Då blir det vantfest. Och då kommer jag att vara där.

 

 

maskinkviltning / machine quilting

En av anledningarna till att den här lapptäckstoppen blivit liggande så länge utan att få vadd och baksida är nog att jag inte haft någon känsla för hur jag skulle kvilta täcket. ––– In English below ––– Jag ville inte att kviltningen skulle konkurrera ut mina tyger. Det gjorde att jag kände mig tveksam till att frihandskvilta täcket; jag som annars älskar att maskinkvilta på fri hand. Inte heller ville jag kvilta i diket, eller diagonalt genom de stora blocken. Att bara kvilta raka sömmar rakt över hela täcket på en och samma ledd, som blivit allt mer populärt, lockade mig inte heller.

Lösningen kom som en blixt från en klar himmel, när jag nu tog fram täcket för att göra färdigt det. Eller så hade tankarna bara mognat. Hur som helst valde jag att skala upp kviltningen från mönstret jag skapade till smulspårskviltarna. Sömmarna är visserligen raka, men viker av med 90 graders vinkel allt som oftast. Det skapar ett spännande skuggspel i kviltningen.

(inlägget fortsätter efter den engelska texten och bilden)


One of the reasons to the quilt top just lying in my cupboard not being quilted is that I didn’t really had a feeling for how to quilt it. I didn’t want the quilting compete with the fabrics, which I have dyed myself and really like. For that reason I didn’t feel like free motion quilt it, which I otherwise just love doing. I didn’t like the idea of quilting in the ditch, nor on the diagonal over the large blocks. Neither just straight line close together straight over the quilt, which now is very popular.

The solution came like lightning on a blue sky when I picked the quilt top out of the cupboard this time. Or maybe just my thoughts had matured. Either way I chose to scale up the pattern I made when I constructed the Smulspår (Breadcrum) quilt. The seams are straight enough, but they turn 90 degrees now and then. It gives the quilt nice shadows in the quilting.

(to be continued below)

Med kviltmönstret bestämt var det dags att ha audition på kvilttråden. (bilden ovan) Samma grund här. Tråden ska tillföra något, inte döda tygerna. Ett tag tänkte jag använda alla trådarna på bilden, men i slutändan höll jag mig till den melerade tråden längst ner till vänster. Den är ljuvlig! Dessutom var trådkvaliteten bästa tänkbara. Märket heter Signature, en size 40 long staple Cotton från USA. Den ska jag komma ihåg att köpa mer av.

(inlägget fortsätter efter den engelska texten och bilden)


With the quilt pattern decided on, it was time to have an audition on quilt threads. (Se photo above) I wanted the thread to add value too, not kill the fabrics. When I started machine quilting I had my mind set on using all the threads above, but as the work went on I decided to stick with just one: the variegated on the bottom left. What a delight that thread was! Really good quality too. The brand name is Signature, a size 40 long staple Cotton from the US. I will remember to buy more of that thread.

(to be continued below)

 

För att få sömmarna raka och alla hörn 90 grader har jag använt linjal och en hera marker, ett platsredskap som ger markeringar i tygets fibrer som snabbt går tillbaka. Inga färgpennor som kan ställa till det senare. Tittar du noga på bilden ovanför så ser du hur markeringen ser ut. Efter den engelska texten följer ett par bilder på hur det ser ut, så här långt.


In order to get the seams straight and the angles 90 degrees, I’ve used a long ruler and a hera marker, which is a little tool that makes it possible to mark the fibers of the fabrics. The fibers will go back to the original shape soon. And there is no colour markers which may cause trouble later on. Take a close look on the photo above and you will see the marks. Below you will find two photos of how the quilting turns out so far.

tråckla / basting

Tråckla är inte världens roligaste, men ack så nödvändigt för att få ett bra resultat när man ska maskinkvilta ett lapptäcke. ––– In English below ––– Den tråcklade kviltmackan (överdel, vadd och baksida) måste tåla ganska hårdhänt hantering utan att de tre lagren glider sinsemellan.

Jag brukar börja med att tejpa fast baksidan med maskeringstejp, med avigsidan upp. Baksidan ska vara större än ovansidan. Sträcker ut tyget så att baksidan blir helt slät. Sedan lägger jag vadden ovanpå. Slutligen ovansidan med rätsidan upp, precis så som de tre lagren ska ligga. (fortsättning under bilden)


Basting isn’t what I enjoy most. But it’s necessary in order to get a good result when machine quilting a quilt. The basted quilt sandwich must stand the strain handling it without the layers slipping and sliding.

I usually start by taping down the back side on the floor, wrong-side up, stretching it lightly out to lay flat. The back side needs to be larger than the top. When it’s flat I spread the batting on top of it, then lay the quilt top right-side up. (continues below the photo)

Jag börjar tråckla runt hela ytterkanten och sedan ett stort kryss över hela täcket. När jag kommit så långt så lyfter jag upp hela paketet på mitt matbord (se bilden här nedanför). Tråcklar sedan rad efter rad, med 10–12 cm avstånd, på ena ledden. Vänder på täcket och tråcklar några rader åt andra hållet. Må vara tråkigt, men utan det här jobbet blir inte resultatet bra. Om lagren inte sitter ihop bra nog så kommer du att få veckor och rynkor när du kviltar. Välj en bra ljudbok och låt det ta sin tid…


I start basting around the edges and then a big X over the whole quilt. When this is done I move the whole shebang over to my dining table (see photo below). Then I baste row after row, 10–12 cm (4–5 inches) apart, over the whole quilt in one direction. Turn it over and baste some rows in the other direction. Boring as it may sound it’s necessary in order to get a good result. If you don’t secure the layers together sufficiently, they’ll start to wrinkle as you quilt. Chose an intreresting audio book and let it take it’s time…

sakletare / finding things

te-rost-01_1200px

I vissa avseenden växer jag nog aldrig upp… ––– In English below ––– Rost är så vackert, så när jag ser rostiga föremål så förvandlas jag till sakletare. Väl hemma så använder jag dem till att ”rosta” tyg och akvarellpapper.

Den här rostiga plåtbiten hittade jag förra veckan, på väg från ett jobbmöte tillbaka till min arbetsplats. Tur jag hade stora väskan med mig. Det hade känts knasigt att komma tillbaka till jobbet med den här saken i handen.

Eftersom det är rabarbertid så passade jag på att koka upp tygbitarna jag skulle rosta tillsammans med en massa rabarberblad. På så sätt kan man beta tyget med tannin, så att färgen fäster bättre. Kanske lite överkurs just när det handlar om rostfärgning; rostfläckar går ju aldrig bort i tvätten. Men jag ville prova. Efter tanninet badade jag tyget i vatten med ättika för att påskynda rostningen.

En annan sak jag ville prova var att slänga med svart te i färgpaketet också. Jag har sett hur te ger helt andra färger när järn är inblandat i färgningen. Skulle gärna lära mig mer om kemi för att förstå färgning bättre. Vilka andra ämnen påverkar vilken färg te kan ge på tyg?

Efter att ha vikt tyget dubbelt, flyttade jag försiktigt över hela härligheten i en stor platt soppåse av plast. Nu ska tyget ligga till sig, så att rost- och färgningsprocessen kommer igång. Jag lägger ofta mina färgpaket under badrumsmattan, där är bra och jämn temperatur tack vare golvvärmen. Och så är det lätt att kolla hur snabbt processen går, så jag kan avbryta när det känns lagom.


In some perspectives I think I’ll never grow up. I find rust so beautiful that I turn into a ”finder of things” whenever I see something rusty. Back home I use them to rust dye fabric and watercolour paper.

I found this rusty piece of metal last week, on my way back to work from a meeting. I was lucky enough to have my big bag, otherwise I would have felt a little odd to come back to the office carrying this rusty piece of scrap.

Since it’s time for rubarbs this time of year I boiled up some fabric together with leaves of rubarb. I wanted to try out using tannin as a mordant when dyeing my fabric. Not really necessary when dyeing with rust, since rust stains never can be washed away. Never the less, I wanted to try it out. Afterwards I soaked the fabric in water with some vinegar, to hurry up the process.

I also wanted to try to mix rust with tea leaves. I’ve seen samples of how tea stains changes colour when mixed with iron. I would really like to learn som more chemistry to understand the dyeing process better. What other substances can change the colour of tea when dyeing fabric?

I arranged everything like shown in the picture below before I folded the fabric over and carefully moved it all inte a large plastic bag. Now I will leave the package for some time to let the chemistry swing it’s magic. I often place my rust dyeing projects under my bathroom carpet. There is nice and warm and it’s easy to keep an eye on the project to see when it’s ready.

 

te-rost-02_1200px